Randigflicka

Sommarlov, älskade sommarlov!
För mig brukar sommarlov innebära Bornholm. För er som delar samma kassa geografi sinne som jag kommer nu en kort men enkel beskrivning om Bornholm.
Bornholm är en dansk liten ö som ligger ungefär sydväster om  Ystad (för er som har sämre geografisinne än jag är detta en stad i södra Sverige). Eftersom det är en dansk ö så är språket man talar här såklart danska. Eftersom jag praktiskt taget är uppvuxen här(och är fjärdedels dansk) så förstår jag språket nästan lika bra som svenska. Bornholm för mig betyder inte cykelsemester eller ridläger som för så många andra. Utan för mig är Bornholm= Bad,sol,vänner och framför allt lugn och ro (även om det ibland blir lite partaj).

Sådär ja, det får räcka tycker jag allt. Nu har ni alla fall fått ett humm om vad jag snackar om. Just nu är jag på Bornholm vilket ni kanske förstått. Hittills har det inte hunnit hända så mycket roligt, mycket på grund av att vädret inte har varit det bästa. Det som har hänt är att jag har läst en massa deckare och försökt sola i det lilla solsken som finns. Anledningen till att dte blivit så många böcker beror helt enkelt på att mina småbrosor är fiskemissbrukare. Med det menar jag alltså att varje dag det är mulet så ska de ut och fiska. Så för att inte uttråkas helt efter ungefär en timmes fiske så är det bästa botemedlet en bra bok och en ihopfällbar stol.

På eftermidagarna har jag, till min stora förvåning, faktiskt påbörjat det löfte jag gav mig själv i våras.
Jag har börjat springa O.o
Detta är faktiskt en ganska stor bedrift för att komma från mig. Jag har tappat räkningen på hur många tidigare sommrar jag lovade mig själv att hålla konditionen uppe. Rekordet har tidigare varit ungefär 3 springturer på hela sommarlovet. Fast nu har jag tagit mig själv i kragen och börjat springa en sträcka varje dag.
Jag började att springa ca 2 km och nu tre dagar senare har jag ökat till 3 km.
Hur länge jag orkar hålla på är en annan fråga, men jag har ialla fall börjat.

Mycket mer harinte hunnit hända...Joo, just det! Jag har gått och skaffat mig min livs första blåtira! Hahaha.
Och för att besvara frågan som säkert dyker upp i ditt huvud: Nej! jag har inte varit med i något ärofyllt slagsmål där det var jag mot tre andra och jag lyckades undkomma med bara en blåtira. Faktum är att historien bakom denna blåtira faktiskt är en smula pinsam. Så här gick det till:
Det var en gång en flicka som hette Sanna. Hon skulle en kväll gå in och godnatta sin 6år yngre bror. Denne bror tycker att det är väldigt kul att busa och vill göra så mycket motstånd han kan för att inte få en godnattpuss på kinden(trots att det är det han egentligen vill). Storasyster Sanna går med i kampen om att ge sin lillebror en godnattpuss eftersom det är det "leken" går ut på. Men mitt under kampen händer det en olycka. Sannas lillebror råkar stöta ut armbågen med all sin kraft för att skydda sig själv. Detta hade säkert varit bra om det nu inte varit så att den armbågen träffar Sannas vänstra öga med en sådan kraft att hon för ett ögonblick tror att ögat har tryckts in i huvudet. Det visar sig att ögat sitter där det ska, men en kraftig rodnad sprider sig med rasande fart kring ögat. Ungefär en timme senare är ögat blått och så slutar historien om hur Sanna fick sin första blåtira. Slut.

Japp, så gick det till. Inte så jättekul med smärtan men jag måste erkänna att det är rätt intressant att se hur blåtiran byter färg varje dag. Just nu är den någon blandning mellan gul/blå/grön och lila. Mycket vackert om jag får säga det själv. Jag fick föresten ett tips på hur man kan få bort den värsta smärtan men jag avfärdade dock denna idé ganska snabbt. Tanken på att ha en rå,blodig stek på ögat känns inte alltför lockande.

Nej, nu måste jag faktiskt sluta. Mamma ropar att det är "familjekväll" med Allsång på Skansen nu (Vi har typ bara svensk 1 och 2 här som förklaring på programvalet) Frågan är hur jag ska överleva detta?!
Jag får väl ha "En midsommarnattsdröm" på högsta volym på min Mp3 och tacka Gud för att Håkan Hellström finns.
Jag skriver mer nästa gång det faktiskt händer något. Ha det gött och ta hand om er allihopa. Speciellt alla Emo-kids(Detta skrev jag bara för att reta dig Niklas)

Peace out!